Ordlista

Advokat

För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt

Allmän åklagare

Den som på det allmännas vägnar väcker åtal och för ansvarstalan för brott som hör under allmänt åtal (se nedan). Allmänna åklagare är riksåklagaren, överåklagare, chefsåklagare och kammaråklagare. Även extra åklagare och assistentåklagare är allmänna åklagare.

Allmänt åtal

När en åklagare för ett åtal för "det allmännas" räkning, det vill säga samhällets. Det här gäller nästan alla brott. Åtal väcks av allmän åklagare.

Anhållande

Ett anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för ett brott. Beslut om anhållande fattas av åklagare. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

Asyl

Fristad, uttryck för en flyktings möjlighet att här i landet få skydd mot förföljelse.

Avskrivning

Ett mål skrivs av när saken förfallit, t.ex. om överklagandet återkallas eller om en myndighet har omprövat sitt beslut till den klagandes fördel.

Belastningsregister

Kallades tidigare kriminalregister. Register där domar m.m. avseende brott registreras. I de allra flesta brottmål har domstolen tillgång till ett utdrag ur belastningsregistret för den tilltalade.

Bestridande

Den som bestrider något anmäler att han eller hon inte håller med om det som sägs eller skrivs.

Bevisbörda

Den som måste bevisa att ett påstående är riktigt har bevisbördan för påståendet.

Brottmål

Ett brott uppstår när någon begår en handling som kan straffas enligt lag. När brottet ska tas upp i domstol heter det brottmål.

Böter

Påföljd som innebär att gärningsmannen ska betala pengar till staten. Böter bestäms i pengar, till exempel penningböter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.

Delgivning

När en person ska få del av handling. Handlingen kan exempelvis skickas eller lämnas till personen. Mottagaren ska i regel bekräfta delgivningen.

Dom

En domstols avgörande av själva frågan i målet eller ärendet. Efter slutförd skriftväxling eller förhandling går domarna igenom allt som kommit fram och beslutar hur de ska döma. Då får bara domarna och föredraganden samt protokollförare vid en eventuell förhandling vara närvarande. Har förhandling hållits talar i vissa fall rättens ordförande, efter överläggningen, kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den. Domen kan också meddelas utan att avkunnas. En skriftlig dom skickas i sådant fall inom en kortare tid till de inblandade.

Domskäl

Rättens motivering av domslutet.

Domslut

Rättens slutliga avgörande.

Enskilt åtal

Talan om brott som väcks av en privatperson.

Frivård

Kriminalvård utanför anstalt. Frivård omfattar den som dömts till skyddstillsyn eller fått villkorlig dom. Även straffade som blivit villkorligt frigivna omfattas av frivården.

Frivårdsmyndighet

Myndighet som har ett övergripande ansvar för personundersöknings- och övervakningsverksamheten inom ett frivårdsdistrikt. Ska bistå intagna vid häkten och fängelser, förordna övervakare och stödja dessa samt besluta om övervakning ska ordnas för den som fått villkorlig frigivning.

Förberedelse i tvistemål

Föregår en huvudförhandling och har till syfte att förbereda målet. Under förberedelsen, som kan vara muntlig eller skriftlig eller båda delarna, är rätten domför med en domare.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att ett mål eller ärende är anhängigt vid en myndighet i princip ska kunna delges genom att myndigheten skickar handlingar med post utan krav på mottagningsbevis eller liknande och att den sökte under den tid ärendet pågår har att bevaka sin post. En handling skickas med post. Minst en dag senare skickas ett meddelande om att handlingen har sänts. Delgivning anses som huvudregel ha skett fjorton dagar efter det att handlingen skickades. För att delgivningsformen ska få användas måste information om den ha lämnats till den som ska delges.

Förhandling

Domstolssammanträde där ett mål tas upp, behandlas och avgörs av domstol. Parter i målet och eventuella vittnen är vanligtvis närvarande. Förhandling i förvaltningsdomstol brukar benämnas muntlig förhandling. I allmän domstol hålls bl.a. huvudförhandling och häktningsförhandling.

Förlikning

Uppgörelse i godo. Parterna kommer överens om hur tvisten ska lösas i stället för att domstolen avgör målet. Förlikningen kan på begäran av parterna fastställas i en dom.

Förundersökning

Undersökning som ska inledas så snart det finns anledning anta att ett brott har begåtts som hör under allmänt åtal. Beslut att inleda förundersökning fattas av polismyndighet eller åklagare.

Grund

Grunden för ett yrkande, en begäran, är det bakomliggande förhållandet till yrkandet. Om man ska ange grunden för ett yrkande innebär det att man ska ange anledningen till varför man anser att domstolen ska döma på visst sätt. Ett exempel är när någon yrkar ett visst belopp och som grund anger att han eller hon levererat en vara men att köparen inte har betalat. Ett annat exempel är när en person yrkar ekonomiskt bistånd och som grund anger att han eller hon inte har tillräckligt med egna ekonomiska medel.

Gärningsman

Den person som har begått brottet.

Huvudförhandling

Förhandling i allmän domstol i tvistemål eller brottmål där målet gås igenom och vittnesmål m.m. tas upp. Efter huvudförhandlingen ska domstolen avgöra målet.

Häktning

Den misstänkte berövas friheten genom att placeras i häkte i avvaktan på att åtal väcks och dom meddelas. Endast domstol har rätt att besluta om häktning. En grundförutsättning är att det finns skälig misstanke eller, för längre häktningstid, sannolika skäl för att den misstänkte begått aktuellt brott. Som huvudregel krävs även att det som påföljd för brottet är föreskrivet fängelse ett år eller mer.

Häktningsförhandling

Förhandling där åklagaren talar om grunderna för sitt häktningsyrkande för rätten. I regel är den misstänkte och dennes försvarare närvarande vid förhandlingen och yttrar sig över det åklagaren anför. När förhandlingen avslutas ska rätten omedelbart fatta beslut i häktningsfrågan.

Indicium

Ej direkt bevis, men omständighet som gör att man kan dra slutsatsen att ett visst förhållande har förelegat.

Indispositiv rättsregel

Tvingande rättregel. Regeln kan inte avtalas bort och man kan inte ingå någon förlikning i strid med regeln.

Inhibition

Inhibitionsbeslut (inhibera = inställa). Ett beslut av en högre instans att ett beslut av av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär inte att beslutet upphävs.

Interimistiskt yrkande

Ett yrkande där man vill få ett beslut om vad som ska gälla fram till dess att slutligt beslut meddelas i frågan. Interimistiska yrkanden förkommer bland annat i vårdnadsmål och immaterialrättsliga mål och mål angående offentlig upphandling.

Jurist

Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan till exempel jobba som domare, åklagare, advokat och på försäkringsbolag.

Jäv

Den som känner en part eller har ett eget intresse av det som ska prövas och därför inte opartiskt kan avgöra en viss fråga är jävig.

Klagande

Den som överklagar en domstols beslut till högre instans.

Kriminalvården

Kriminalvården ansvarar för att verkställa fängelsestraff och skyddstillsynsdomar. Dessutom ansvarar de för verksamheten vid häktena. Man skiljer mellan kriminalvård i anstalt, det vill säga fängelse, och kriminalvård i frihet, som gäller de som dömts till villkorlig dom, villkorlig frigivning, skyddstillsyn, kontraktsvård eller samhällstjänst. Läs mer på Kriminalvårdens webbplats.

Kvarstad

Kvarstad är en tillfällig åtgärd som beslutas av domstol. Det innebär att egendom tas som säkerhet för en viss skuld i avvaktan på dom.

Kärande

För att tingsrätten ska pröva en tvist krävs att en ansökan om stämning ges in. Den som ansöker om stämning och på så sätt väcker talan i domstolen kallas kärande. Den som ansökan riktas mot och som blir kärandens motpart i domstolen kallas svarande.

Käromål

Den talan käranden väcker genom att ansöka om stämning i domstol benämns käromål.

Laga förfall

När en person som enligt domstols beslut ska infinna sig vid rätten har giltigt skäl att inte närvara. Giltigt skäl är t.ex. avbrott i allmänna samfärdseln (trafiken), sjukdom eller annan omständighet som personen inte rimligen hade kunnat förutse eller som domstolen annars anser vara giltig ursäkt.

Laga kraft

En dom eller ett beslut vinner laga kraft när domen eller beslutet inte längre kan överklagas. Det innebär också att domen kan verkställas.

Lyckta dörrar

Lyckta dörrar betyder stängda dörrar vilket innebär att domstolsförhandlingen inte är öppen för allmänheten och ingen utomstående får då komma in och lyssna. Det är vanligt om personerna i målet är mycket unga, eller det är hemliga uppgifter som ska föredras, d.v.s. det gäller sekretess för uppgifterna.

Mened

Ett brott som innebär att någon medvetet ljuger under ed, exempelvis vid ett vittnesförhör. Påföljden är fängelse eller i ringa fall böter.

Muntlig bevisning

Muntlig bevisning är t.ex. förhör med vittnen, sakkunniga eller med någon som påstås ha blivit utsatt för brott.

Muntlig förberedelse

Sammanträde som syftar till att förbereda målet inför avgörande och en eventuell huvudförhandling. Under vissa förutsättningar kan ett tvistemål avgöras i anslutning till den muntliga förberedelsen. Muntlig förberedelse förekommer sällan i brottmål.

Målsägande

Den som utsatts för ett brott, t.ex. har blivit slagen.

Målsägandebiträde

En person (oftast en jurist) som ska hjälpa och stödja målsäganden i ett brottmål. Målsägandebiträde blir oftast aktuellt när någon utsatts för allvarligare våldsbrott eller övergrepp. Målsägandebiträdet förordnas av domstolen och får sin ersättning av staten. En del av kostnaden kan dock få återbetalas av den som döms för brottet.

Nämndeman

Nämndemän är lekmän, dvs. någon juristutbildning krävs inte. Nämndemännen är inte anställda av domstolen utan kommer dit i samband med att en särskild fråga ska prövas. Som exempel kan nämnas huvudförhandling i brottmål eller muntlig förhandling i förvaltningsrätt angående tvångsvård.

De nomineras av de politiska partierna och ska ha sunt förnuft och erfarenhet från olika områden som kompletterar den lagkunnige domarens kunskaper. Vilket parti som nominerar en person har ingen betydelse när en fråga ska avgöras i domstolen. Vissa yrkeskategorier och befattningshavare får inte väljas, t.ex. åklagare, polismän, advokater och anställda vid domstolar.

Offentlig försvarare

En offentlig försvarare, i de flesta fall en advokat, förordnas av domstolen. En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt i brottmål. En sådan försvarare kan förordnas om det är fråga om ett allvarligt brott eller den misstänkte är mycket ung.

Offentlighetsprincipen

Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bl.a. rätten att ta del av offentliga handlingar och att delta i förhandlingar i domstol.

Offentligt biträde

Ett juridiskt biträde som hjälper en person i vissa typer av förvaltningsrättsliga mål, d.v.s. i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen. Biträdet får ersättning av staten. Offentligt biträde förordnas t.ex. i mål angående avvisning eller utvisning enligt utlänningslagstiftningen och i mål om tvångsvård.

Ombud

Se rättegångsombud.

Part

Part är en person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga såsom klagande, sökande eller motpart. Vittnen, ombud och biträden är inte parter.

Plädering

Kallas även för slutanförande. Det avslutande skedet av en huvudförhandling eller muntlig förhandling då parterna argumenterar för sin uppfattning om den rättsliga bedömningen av målet och redogör för vilka slutsatser som de anser kan dras av bevismaterialet och i övrigt utredningen i målet.

Praxis

Hur ärenden av ett visst slag normalt har avgjorts av högre instans. Praxis utvecklas på de områden där lagtext och förarbeten inte ger något entydigt svar, utan lämnar utrymme för tolkning.

Prejudikat

Dom eller beslut, främst från högsta instans, som kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Domen eller beslutet blir vägledande, prejudicerande, för framtida avgöranden.

Preskription

Preskription kan ske i både brottmål och tvistemål. För brottmål handlar det om att straff inte får dömas ut om lång tid gått sedan brottet begicks. Exempelvis preskriberas brott som kan ge upp till ett års fängelse efter två år medan brott som kan ge livstids fängelse inte preskriberas förrän efter 25 år. Exempel på preskription i tvist är den allmänna tioårspreskriptionen för fordringar.

Prövningstillstånd

Tillstånd som i flera typer av mål och ärenden krävs för att högre instans ska ta upp målet eller ärendet till prövning. När en domstol avgör om tillstånd ska meddelas går den igenom handlingarna i målet.

På handlingarna

Domstolen avgör målet på det skriftliga materialet och håller inte någon huvudförhandling i allmän domstol eller muntlig förhandling i förvaltningsdomstol.

Påföljd

Den följdverkan domstolen beslutar att ett visst brott ska få för den som begått den brottliga gärningen. Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård samt straffen böter och fängelse är exempel på olika påföljder.

Resning

När en dom vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas. En möjlighet som återstår är att ansöka om resning, vilket kan beviljas under särskilda omständigheter. Om resning beviljas omprövas målet eller ärendet av domstolen.

Rådgivning

Med rådgivning avses ofta ett möte med en juridiskt kunnig person där du får möjlighet att berätta om tvisten och din situation. Den juridiskt kunnige sätter sig in i din specifika tvist för att ge råd och för att göra en professionell juridisk bedömning av ditt behov av hjälp. För att få rättshjälp krävs minst en timmes rådgivning men du kan få upp till två timmars rådgivning till en bestämd avgift (taxa).

Rådgivningsavgift

Kostnaden eller avgiften du betalar för rådgivningen hos en advokat eller annan jurist. Rådgivningsavgiften är bestämd till en fast avgift. Om du som söker rådgivning har en inkomst lägre än 75 000 kr/år kan avgiften sättas ner.

Rättegångsfullmakt

Fullmakt för rättegångsombud att föra parts talan i rättegång. Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig, men en muntlig rättegångsfullmakt gäller bara i det aktuella målet. En skriftlig rättegångsfullmakt ska vara egenhändigt undertecknad av parten. Fullmakten ska innehålla ombudets namn. Fullmakten kan avse rättegång i allmänhet, men den kan när som helst återkallas. Ombud som har rättegångsfullmakt får på fullmaktsgivarens vägnar bl.a. även ta emot delgivning och ombesörja olika processhandlingar.

Rättegångsombud

Person som fått rättegångsfullmakt av part att föra dennes talan i rättegång. Domstolen har möjlighet att avvisa den som bedöms olämplig i något avseende.

Rättshjälp

Statlig ekonomisk hjälp att täcka egna rättegångskostnader. Rättshjälp beviljas enbart fysiska personer. I första hand ska en person emellertid ha en rättsskyddsförsäkring.

Rättshjälpsavgift

Den avgift du själv ska betala när du beviljats rättshjälp. Avgiften utgör skillnaden mellan de totala kostnaderna för ditt ombud och den rättshjälp som staten betalar. Storleken på rättshjälpsavgiften beror på dina ekonomiska förhållanden. Barn under 18 år som saknar inkomst eller förmögenhet kan helt befrias från avgift.

Rättspsykiatrisk undersökning

Det är en psykiatrisk undersökning av en misstänkt persons psykiska hälsa. Denna är nödvändig för att rätten ska kunna lämna över en person som döms för brott till rättspsykiatrisk vård.

Rättsskydd

Rättsskydd är ett försäkringsskydd som i de flesta fall automatiskt ingår i svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Det ingår dessutom i helförsäkringar av båt samt hel- och halvförsäkringar av din bil. Detta rättsskydd innebär att din försäkring kan ersätta dina kostnader för ett ombud (till exempel en jurist eller advokat) som hjälper dig i en rättslig angelägenhet.

Saken

Vad målet handlar om.

Sakframställning

Var och en av parterna utvecklar sin talan och yttrar sig över vad motparten har anfört.

Sakkunnig

Ett vittne som är speciellt kunnigt inom något område och förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende.

Sannolika skäl

Sannolika skäl är den högre graden av misstanke om brott.

Sekretess

Förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling. Regler om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen.

Skälig misstanke

Skälig misstanke är den lägsta graden av misstanke om brott.

Strafföreläggande

När någon som är misstänkt för ett brott som högst skulle kunna ge böter erkänner brottet kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande. Då behöver saken inte tas upp i domstol. Det godkända strafföreläggandet gäller som en laga kraft - vunnen dom.

Svarande

Den som väcker talan i domstolen kallas kärande. Kärandens motpart i domstolen kallas svarande. Se även kärande.

Svaromål

Svaromålet är svarandens bemötande av käromålet.

Tilltalad

Den som är åtalad i målet, dvs. den som enligt åklagarens uppfattning har gjort sig skyldig till ett brott. Brottmålsrättegångens syfte är i första hand att avgöra om den tilltalade har begått brottet eller inte.

Tredskodom

I allmän domstol kan tredskodom meddelas när någon inte inkommer med svaromål eller inte kommer till en förhandling. När tredskodom meddelas mot någon förlorar denne målet, utan att prövning av sakfrågan har gjorts. Tredskodom kan endast meddelas i mål där förlikning är tillåten, d.v.s. inte i brottmål eller vårdnadsmål. Tredskodom förekommer inte i förvaltningsdomstol.

Tvistemål

Om två personer inte kommer överens uppstår en tvist. Kan de inte lösa tvisten själva kan tingsrätten avgöra tvisten. Det kallas för ett tvistemål.

Undanröjande av påföljd

En villkorad brottspåföljd kan undanröjas om den dömde missköter sig. Det innebär att den dömde får en annan mer ingripande påföljd istället för den ursprungliga. Till exempel kan en skyddstillsyn undanröjas och omvandlas till ett fängelsestraff.

Uppsåt

En person har haft uppsåt om han eller hon gjort något med avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar.

Verkställighet

Genomförande av en dom eller ett utslag, t.ex. genom utmätning eller indrivning av böter.

Villkorlig dom

En villkorlig dom innebär att den dömde som påföljd får en prövotid på två år. Om den dömde begår nya brott under prövotiden, kan domstolen döma till en annan påföljd för den samlade brottsligheten. Någon övervakning sker inte. Villkorlig dom kan förenas med dagsböter.

Vite

I förväg bestämd penningsumma som kan komma att tas ut vid exempelvis underlåtelse att följa myndighetsförelägganden.

Vittne

Betraktare, åskådare, närvarande, iakttagare etc.

Vittnesmål

Vittnesmål är den berättelse ett vittne avger inför rätten. Vittnesmålet ska avges muntligen.

Vittnesplikt

Den skyldighet att vittna under ed som åligger envar. Den som är närstående till en part, eller den som på grund av att han eller hon är underkastad vissa sekretessregler i sin yrkesutövning inte får tala om vad som kommit till hans eller hennes kännedom, är undantagna från vittnesplikt.

Vittnesstöd

Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som ska bistå brottsoffer och vittnen med mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång. Vittnesstöden bidrar till att skapa en större trygghet i samband med domstolsförhandlingen. De identifieras genom att bära en bricka med texten vittnesstöd och har avlagt ett etiskt tystnadslöfte. Ett vittnesstöd har genomgått en utbildning som fokuserar på bemötandefrågor och rättsprocessen. De har också fått instruktioner att aldrig diskutera målets innehåll med brottsoffret eller vittnet.

Läs mer om vittnesstöd på Brottsoffermyndighetens webbplats.

Yrkande

Ett yrkande är en begäran om något. I en stämningsansökan yrkar parten hur den tycker att domstolen ska döma. I ett brottmål yrkar åklagaren ansvar för brott avseende den tilltalade. I ett mål i förvaltningsrätt kan den enskilde yrka på vilket sätt han eller hon anser att det myndighetsbeslut som han/hon är missnöjd med, ska ändras.

Åtal

Talan som väcks vid domstol om ansvar för brott.

Äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket, och talar om hur egendom mellan makar ska fördelas.

Överklagande

Begäran om överprövning av dom eller beslut. Den tid inom vilken ett överklagande ska ha kommit in till beslutsmyndigheten eller domstolen framgår av beslutet eller domen.

Källa: Sverige domstolar www.domstol.se. För mer utförlig lista, besök http://www.domstol.se/Juridisk-ordlista