Är du misstänkt för ett brott?

Förundersökning

Förundersökning kallas den utredning som syftar till att klara upp ett brott. Oftast leds förundersökningen av en åklagare. Under förundersökningen försöker polisen hitta en misstänkt till brottet. Det är inte bara sådan utredning som talar mot den misstänkte som ska lyftas fram utan även sådana omständigheter och bevis som talar för hans eller hennes oskuld.

Polisen kan vilja hålla förhör med den som är misstänkt eller ta saker i beslag från honom eller henne. I vissa fall, till exempel om misstanken rör ett allvarligare brott, kan polisen ha rätt att gripa och anhålla den som är misstänkt. Misstanken måste i sådana fall ha en viss styrka, det måste med andra ord finnas bevis mot den som polisen misstänker har begått brottet.

Blir du misstänkt för ett brott har du i många fall rätt till en offentlig försvarare. Du har i princip alltid rätt till en offentlig försvarare om du är misstänkt för ett allvarligt brott eller om du anhålls.

Förhör

Vill polisen hålla förhör med dig kan detta ske genom att du kallas, per brev eller på telefon, till ett förhör på polisstationen. Om du inte kommer till förhöret och inte har något giltigt skäl till att inte komma kan du bli hämtad till förhöret. I vissa fall har polisen även rätt att hämta en person till förhör utan att han eller hon först kallats.

Skulle du vara misstänkt och anser polisen att bevisningen mot dig är av en viss styrka – skälig misstanke – har du alltid rätt att vid förhöret veta vad misstanken konkret består i. Du har i princip alltid rätt att ha en advokat med dig under förhöret.

Om du inte är anhållen eller häktad har du ingen skyldighet att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. I speciella fall kan denna tid förlängas i ytterligare sex timmar. För ungdomar gäller delvis andra tidsgränser för kvarhållande vid förhör.

Gripande, anhållande och häktning

Som huvudregel är det bara åklagaren som får besluta att någon ska frihetsberövas. I vissa akuta fall har även polisen rätt att omedelbart omhänderta eller gripa en person som är misstänkt för allvarligare brott. I sådana fall ska en åklagare så snart som möjligt pröva om den misstänkte ska släppas eller hållas kvar.

Vid misstanke om allvarligare brott har åklagare rätt att i vissa fall besluta att anhålla den som är misstänkt. Ett anhållande får vara i högst fyra dygn innan tingsrätten måste pröva om den misstänkte ska släppas eller om han eller hon ska vara fortsatt frihetsberövad. Tingsrättens bedömning görs vid en häktningsförhandling. Du har en ovillkorlig rätt att ha med dig en försvarare vid häktningsförhandling. För att tingsrätten ska besluta att häkta någon krävs att åklagaren kan visa att det finns bevisning av viss styrka mot den misstänkte. Det krävs vanligtvis också att domstolen antingen anser att den misstänkte kan påverka förundersökningen om han, eller hon släpps, eller att den misstänkte kan tänkas begå nya brott om han eller hon släpps. På åklagarens begäran kan tingsrätten även meddela restriktioner. Restriktioner innebär att den häktade inte får ha kontakt med någon annan utomstående än sin försvarsadvokat.

Beslutar tingsrätten om häktning får åklagaren oftast 14 dagar på sig att bli klar med förundersökningen. Skulle åklagaren inte hinna färdigt inom denna period ska tingsrätten på nytt hålla en häktningsförhandling om den misstänkte vill ha det.

Förundersökningens slutförande

När förundersökningen är klar ska du och din försvarare få möjlighet att få läsa genom alla handlingar i förundersökningen. Ni kan sedan kräva att polisen utreder eller skriver ner ytterligare uppgifter som är viktiga och som ni tycker saknas i utredningen. Efter att du fått denna möjlighet kommer åklagaren att gå igenom hela utredningen. Anser åklagaren att bevisningen är tillräcklig beslutar han eller hon att det ska bli rättegång. Om bevisningen inte är tillräcklig stark beslutas att förundersökningen ska läggas ned.

Rättegång

Skulle det bli rättegång kallas du till domstolen. Du och din försvarare kommer få tillfälle att gå genom och förbereda målet inför rättegången. Vid rättegången kommer du att bli ombedd att svara på frågor under ett förhör. Frågor kan ställas av åklagaren, din försvarare och av domaren. Under rättegången kommer även annan bevisning att gås genom. Du har rätt att begära egen bevisning, till exempel att ett vittne ska höras.

Efter rättegången kommer domarna i målet bestämma hur de ska döma. Domen kan antingen komma direkt efter rättegången eller efter en viss tid. Är man missnöjd med domen kan man klaga till hovrätten. Detta ska man göra inom tre veckor från det datum som domen meddelats.